Välkommen till ISC Uppsala

Nackspärr
Kommer oftast akut, men kan även uppstå efter längre tid av nackbesvär. Plötsligt påkommande intensiva smärtor och stelhet i nacken. Omkring två tredjedelar av befolkningen har nacksmärta någon gång i livet. Det kan vara flera underliggande orsaker till smärta som kräver undersökning för att fastställa diagnos.

Nacksmärta
Är en smärta som känns i nacken, men kan trots lokaliseringen bero på ett flertal andra problem i ryggen. Nacksmärta kan uppkomma till följd av stelhet i musklerna i såväl nacken som i övre delen av ryggen, eller till följd av att nerver kommer i kläm.
Andra strukturer, som vaskulära, neurologiska, respiratoriska, degenerativa kan ge symtom i nacken.
Diskbråck och nervrotsinflammation ger oftast långvarig smärta i nacken och bröstryggen samt utstrålande smärtor ner i armen och fingrar.
Hållning och stress är andra orsaker till nacksmärta.

Varierar mellan 7 och 26 procent av befolkningen. Ungefär 1 procent av alla besök till distriktsläkare rör axelsmärta , vilket gör det till den tredje vanligaste muskuloskeletala besöksorsaken efter rygg och nacksmärta. Förekomsten av axelsmärta varierar emellertid stort beroende på yrke, där prevalensen hos kontorsarbetare är cirka1 procent jämfört med cirka 70 procent hos industriarbetare som arbetar med händerna ovanför axelhöjd.

Smärta i axeln är inte bara vanligt, utan det är även ett långdraget tillstånd, där hälften av de som drabbas har kvar besvären efter 1 år. Hos äldre personer kvarstår besvären hos tre fjärdedelar även efter 3 år. Diagnostiken vid axelsmärta är primärt klinisk.

Muskulaturen kring skuldran “Rotatorkuffen” är den vanligaste orsaken till smärta.
Impingement ,inklämningsfenomen ger ofta inflammatorisk smärta i senfästen tendinit.
Tendinos är en mera okontrollerad läkningsprocess av ärrvävnad och kärlinväxt.
Frusen skuldra, capsulit är ett besvärligt och långdraget problem i skuldran som kan vara upp till 1 år.

Smärta vid och runt armbågen är vanliga överbelastningsfenomen.
Tennisarmbåge (lateral epicondylit) symtom från utsidan av armbågen.
Golfarmbåge (medial epicondylit) symtom från insidan av armbågen.
Bicepstendinos symtom vid eller nedanför armvecket
Tricepstendinos smärta baksidan av armbågen och överarmen.
Upphakningsfenomen i armbågen kan tyda på fri kropp i leden.

Smärta som kan lokaliseras till området vid höftleden, och syftar vanligen på muskuloskeletala problem. Problem med höften kan dock ibland kännas i låret eller i ljumsken, även i sätet och utstrålning ner till knät . Ofta beror höftsmärta på problem med mjukdelar i höften.
Smärta vid knä, lår eller ryggproblem kan stråla mot höften som refererad smärta.

Bursit i höften förekommer från och till vid trochanterområdet och vid glutealregionen. På senare år har man uppmärksammat labrumskador i höften som ett inklämningsfenomen, impingement i höftleden. Höften är ett område som kräver noggrann differetialdiagnostik pga en komplex smärtbild från andra områden av kroppen.

Höftartros kommer med ökad ålder. Höftartros kan vara primär utan känd orsak eller sekundär, förorsakad av tidigare skada, felställning eller sjukdomsprocess i leden.

Knäleden är en av de mest skadedrabbade lederna i kroppen. Knäleden drabbas ofta av överbelastningsskador men även av traumatiska skador.

Vanliga överbelastningsbesvär runt knäskålen kallas för patellofemoralt syndrom. Det är flera strukturer runt knät som kan ge smärta, muskulatur, sena och ligament. Några vanliga smärttillstånd är“hopparknä” smärta vid knäskålens nedre del. “Löparknä” smärta vid utsidan av knät. Smärta vid ledspringan “coronarligament smärta”.
Schlatter drabbar växande individer från 10-15 år, smärta nedanför knät på underbenet.

Slemsäckssvullnad kan förekomma både vid överbelastning samt trauma.

Traumatiska skador kan ge skador på menisk ,korsband och ledcapsel vilket ger svullnad och ev blödning i leden. Svullnad, värmeökning och begränsad rörlighet i knät visar på inflammation i leden. Några symtom man ska beakta vid trauma är huggsmärta, instabilitetskänsla och låsningsfenomen i knät. Det kräver ytterligare bedömning.

Vricka foten är ett av de vanligaste smärttillstånden runt vristen, vanligen en traumatisk skada med svullnad och missfärgning som följd. Beroende på graden av våld styr graden av skada, det kan vara ett eller flera ledband, oftast utsidan av foten som är skadade. Insidan av foten skadas inte lika frekvent som utsidan. Fotledsstukning är ett av de mest misskötta tillstånden och gör att smärtprocessen kan vara långvarig.
Framfotsvalvet kan drabbas av en besvärlig smärta, Mortons smärta som beror på nerviklämning och svullnad i framfoten och trampdynan, det kan även ge domningar ut i tårna.

Hälsporre är den vardagliga benämningen på smärta under hälen orsakad av skada eller irritation av plantarfascians fäste mot hälbenet, det kan även var stödjevävnad runt hälen som ger smärta, fettkudden. Symtomen är oftast morgonbesvär och svårt att stödja på foten. Det kan återkomma under dagen efter stillasittande som igångsättningsbesvär.

Konditionsträning
Konditionsträning är träning som ger förbättrad prestationsförmåga vid arbete under längre tid. Därför brukar vanligen denna träning bedrivas med arbetstider över 15 minuter kontinuerligt eller med intervallträning där varje intervall är mer än 2 minuter lång. Det som tränas är det aeroba energisystemet , det vill säga det system som reglerar kroppens förmåga att ta upp syre från omgivande luft och transportera syret till de muskler som ska utföra arbetet. Det aeroba energisystemets kapacitet styrs av tre komponenter: maximal syreupptagningsförmåga, hur stor del av den maximala syreupptagningen man kan utnyttja och hur effektivt man kan utnyttja det inandade syret.

Rehabiliteringsträning
När du skall återskapa en fysisk funktion efter skada är det viktigt att en ta hänsyn till vilken nivå som uppstarten sker från och till vilken nivå som är slutmålet. Den enkla sanningen med all träning är att du enbart blir bra på det du tränar, i den hastighet och med vilken typ av motstånd du har. På Idrottsskadecentrum använder vi en flerstegsmodell som innehåller rörlighet, långsam till snabb hastighet i styrketräning, och slutligen idrottsspecifik anpassad träning.